Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra.

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Studiens syfte var att undersöka vad några lärare hade för förväntningar inför sin första tid som lärare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts där åtta lärare har deltagit. I resultatet kunde vi se att många av lärarna minns att de var förväntansfulla inför att komma ut i arbetslivet då de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade också några farhågor, dels i hur de skulle bemötas av vårdnadshavare och dels hur vårdnadshavarna skulle se på deras kunskapskompetens då de var nya i yrket. I resultatet framkom det också att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lärare. Ett mönster vi kunde se i vår studie var att om den nya läraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om läraren istället kände att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

Syftet med studien var att beskriva nyutbildade distriktssköterskors upplevelse av första tiden i yrket. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade en deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes med tio nyutbildade distriktssköterskor inom primärvården i ett län i Mellansverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier: Utbildningen förbereder för yrkesrollen men det mesta lärs genom att utöva yrket, Inställning och tidigare erfarenhet påverkar upplevelsen av att vara nybliven distriktssköterska och Viktigt med praktiska förutsättningar för att lära sig yrket.

I denna studie har syftet varit att ta reda på Hur nya lärare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frågeställningar kring mentorskap, föräldrakontakt, administrativt arbete, påverkan från kollegor och ledning samt krav och förväntningar. Med insikt kring dessa områden ville vi skapa en ökad trygghet och förståelse för vår första tid som lärare.Studien byggde på en enkätundersökning som besvarades av 32 lärare och 11 skolledare. Enkäterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sinstudie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapaförståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från dethermeneutiska synsättet.Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras tillPaulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarnaupplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.